Miranda Sävesbo

490

Hade tänkt att skriva en liten förlossningsberättelse nu :)

Lördagen den 12 Februari gick jag och la mig vid 23.00

tiden tillsammans med älsklingen. 
Vaknade någon gång vid 04.00 av att jag hade sjukt ont

i magen (molvärk fast värre) - tänkte inte så mycket på

det och försökte somna om vilket inte alls gick för att

det gjorde bara ondare och ondare!

Lägger mig på rygg och känner en extrem smärta -

tittar på pojkvännen och börjar peta lite försiktigt på honom.

Sa till honom att jag hade sjukt ont i magen och ville att han

skulle gå upp.

Älsklingen som är lite sur när man väcker honom ligger kvar

medans jag går upp. Tittar på klockan som är 05.15 - går ut

emot köket, vipps så rinner de längst benen på mig!
Skriker till Patric att vattnet gått och ringer min mamma direkt

som säger att jag ska ringa förlossningen.

Ringer förlossningen och berättar läget - dom sa att jag skulle

ställa mig i duschen och ta en panodil och sen åka in!

Mamma kommer 20minuter senare - känner fortfarande värkar

och får sjukt ont! Dock börjar min kära mor att koka kaffe!
Efter kanske 15minuter sitter vi i bilen påväg till Patrics mamma

för att lämna av våran hund, det tar väl ca 15min.

Efter det skulle vi tanka!

Mamma ber mig att ta tid på värkarna och jag hade värkar

med 3 - 4 minuters mellanrum!

Känner mig lite nervös eftersom det tar 40minuter hemifrån

till förlossningen!
Väl påväg till förlossningen så ser vi nästan inte ett skit! Dimma över

allt!
Patric ringer förlossningen och berättar läget, att jag har ca 3 minuter

mellan värkarna - och de säger att de ska möta upp oss utanför förlossningen!

Kommer in till förlossningen vid 06.45 - fick ett rum och de satt igång med

CTG. Värkarna kom med 4 minuters mellanrum och de gjorde sjukt ont!
Barnmorskan gav mig bricanyl spruta i benet två gånger - hjälpte emot

4 värkar MAX...
Hon undersöker mig och jag är öppen 1 cm!
Börjar få panik eftersom jag hade tid för planerat kejsarsnitt den 15 Februari -

men barnmorskan säger att jag ska få kejsarsnitt vid 13.00 tiden eftersom de

hade lite mer akuta fall förtillfället!

Ligger i sängen och har sjukt ont, mamma och Patric stöttar mig så mycket

som möjligt... Jag ber om att få smärtlindring och de skickar in en narkosläkare.
Han sa att han inte tyckte det var nödvändigt att sätta in något nu eftersom

jag skulle få spinalbedövning när jag skulle snittas - så jag får ligga där och

trycka i mig lustgas istället. Klockan var ungefär 12.30...

13.00 åker mamma hem eftersom jag snart skulle snittas och hon ändå inte

fick vara med eller att träffa oss efteråt..

13.30 kommer barnmorskan in och säger att vi får vänta med snittet till ca

14.30...

När klockan väl var 14.30 kommer hon in igen och säger att de inte blir av

förens 17.00 tiden!

Hade förbannat jävla ont - låg och grina som en gris och jag var så himla

hungrig eftersom jag inte fått äta något eller dricka något pga kejsarsnittet...

Vid 15.00 får vi en ny barnmorska, hon börjar sätta i kateter (gjorde absolut

inte ont).

Vid 15.45 börjar jag få tätare värkar! Börjar skrika om att jag vill ha bedövning

NU, för det gjorde så förbannat ont!

16.30 kommer äntligen narkosläkaren in, han börjar greja med epidralen
som inte heller gjorde så himla ont (eftersom jag var rätt så himla hög på

lustgas).

16.45 är han klar och jag har ont som bara den. Jag frågor om hur långtid

det tar innan bedövningen värkar, och han säger 30minuter!!
Känner paniken ännu mer...

16.50 säger jag att de känns som jag ska skita ner mig, barnmorskan ber mig

sätta mig upp för att hon ska kunna undersöka mig, då säger hon att jag är helt

öppen och att hon ser huvudet!

Jag börjar krysta, efter 4 krystningsvärkar kom Elias till världen 16.57!

Skrev lite sammanfattat - men kan säga så här!
Värkarna var hemska!!! Speciellt utan bedövning!!!
Om jag hade fått bedövning hade det nog varit lättare :)
Men jag är stolt över mig själv att jag klarade förlossningen

galant! :)

Vad duktig du var! Visste väl att allt skulle gå bra fast han kom tidigare - MEN jag trodde verkligen att du skulle få bli snittad ändå eftersom du redan sagt innan att du ville det av personliga skäl liksom. Visste inte att de fick göra som de gjorde mot dig?! Men, superduktigt gjort av dig! Hur reagerade din mamma på att du aldrig blev snittad förresten? Med tanke på att hon åkte hem p.g.a. det.. Tråkigt när hon kunde ha varit med liksom.. Kram!

Grattis :)

va söt, grattis! men du sa ju att du körde helt utan smärtlindrig längre ner, här skriver du ju att du hade både lustgas, kateter och epidural? eller? :}